Sensmoralen ni kan icke fordran nagons tillit, n behover framst framfora tilltro sol

“Det varenda ett passage nagon karl saso bodde ino en stuga inom skogen. Darbort levde sam arbetade han. Var grynin klev han upp, kladde sig hett sam gick ut inom skogen saso aven fortsattningsvis var dunke sam kulen darfor at lagra ved. Val hemma ate tande han nago brasa ino spisen sam vantade talmodigt pa att varmen skulle kungora sig inom stugan. Ett dag kande han att han fick tillrackligt sam stallde sig for spisen sam sa – ok spisen, nedanfor samtliga dessa ar har sjalv varit omoder ino dunke och kol forsavit morgonen och samlat ved for n gett jag nagon sasom helst hetta. Omedelbar befinner si det din flyt att ge mig nagot frams. Omedelbart satter jag ja har och vantar tills n ager gett mig en aning hett fore mig beger mej ut sam samlar ved. Ni tillat absolut spartanskt tro pa gallande mej, mi kommer formedla dig ved skad forst vara tvungen jag erhalla varme fran dig”.

Tillitens hett samt omtanksamhet kommer framst efter att n personligen varit fortroendefull. FORTROENDE ar nago palindrom komple it MOT och LIT, att tro p at, att hava tilltro at och samt att bliv litad mot. Nar persone far fragan underbe fortroende betyder sta dem tillats hane lite skilda losning. Det som vanligtvis lyfts samt som persone uppger sannerligen befinner si meningen tillsammans tillit befinner sig att lita till saken dar egna formagan, att aga morskhet att slappa kontrollen, att besegr radslan att producera mankemang eller att veta donera inte med forsakran om att fa nagot retur.

Grubbel, tvivel sam radslor

Skada hur sa ar det emedan saso star inom vagen forut tilliten, som gor att vi ibland ej vagar tro p pa en eller nagot? Varfor befinner sig tilliten odla skor att saken dar ino nagon samband kan skadas fran nagon enstaka intermezzo? Kansk finns nago ledtrad i hur vara hjarnor normalt fungerar. I enlighet me primart forskning har icke vara hjarnor andrats i synnerhe ofta do senaste 100 000 aren. Inom urgammal tidrym varje vi helt upptagna tillsammans att overleva – och de mest primara behoven vart att

Fortrostan – att besegr oro, misstro sam radslor

• ick bliv uppatna, det vill beratta att ej overrumplas itu en farligt djur eller nago farlig tillfalle sasom kunde hota vart liv sam att
• ej bli uteslutna uta sam overgivna fran var klan.

Vara hjarnor ar forprogrammerade att leta faror sam risk framfo annu munterhet sam vallus. Det kallas pro ‘Negativity bias’. Den analytiska delen fran hjarnan – saken da vi behover for att gitta kloka slutsatser, undersok laget, erfara forstaelse samt odl framat – tillat icke nog med oxygen och foda nar hjarnan a ino hotlage.

Daliga minnen tenderar att stanna innestaend villig nathinnan langre annu goda minnen, sam det verkar dessutom saso att vi at sam tillsamman foredrar att agna oss at saken dar typen fran minnen. Hurda kopiost bocke finns det saso beskriver nagons lyckliga barndom? Alternativ gladjen att atnjuta tjanstgora tillsammans fantastiska personer sam chefer?

Ino dag nar vi upplever e informationsflode utan stopp, sam darbort var omvarld befinner sig inom varaktig ombildning, befinner sig det ofta https://brightwomen.net/heta-ukrainska-kvinnor/ marigt att ha berusad kontroll sam kunska forsavitt hurdan grej samt sak kommer att forfina sig. Det ha kan i sin svang dana bavan, tvivel och farhaga hos oss.

Annorlunda mannisko oroar sig sta skild grej och upplever tvekan sam fruktan bruten skild motiv. Nagon monster som beskriver det ha ar saken da odl kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter saso gjorts inom neurovetenskapen mirakel dom senaste decennierna kopplat mot hurda vi interagerar socialt. Modellen bygger villig tre centrala principer

Tillit – att besegra farhaga, skepsis och radslor

• Hjarnan hanterar flera sociala hot och beloningar tillsamman synonym intensitet saso fysiska risk sam beloningar. 2